Frågor och svar om att frilansa

Det finns en mängd dagstidningar i Sverige, och mångdubbelt fler magasin, fack-, kund- och branschtidningar. Plus radio- och tv-kanaler, produktionsbolag och sajter. 

Kartlägg vilka medier som intresserar dig. Glöm inte att myndigheter, organisationer och företag också brukar anlita frilansmedarbetare.

Här hittar du adresser till 100-tals kunder.

Runt om i Sverige finns det mängder av frilansgrupper. De flesta har startats av några frilansar som gått samman för att hyra en lokal. Ofta kan det vara både skribenter, fotografer, illustratörer, webbredaktörer och grafiska formgivare i en frilansgrupp. I branschtidningar som Fotografisk Tidskrift och Journalisten och i Facebookgrupper som Frilansjournalisterna och Frilans riks kan du hitta annonser om lediga frilansplatser. Du kan också själv annonsera om att du söker plats.

När du startar enskild näringsverksamhet (enskild firma) ska du ansöka om att bli godkänd för F-skatt. I samma e-tjänst kan du också anmäla att du ska vara momsregistrerad. I en enskild näringsverksamhet är det ditt personnummer som är företagets organisationsnummer. Här kan du starta enskild näringsverksamhet.

Det finns olika former av stöd och hjälp att få om du bestämmer dig för att satsa på frilanslivet. Är du exempelvis arbetslös, eller riskerar att inom kort bli arbetslös, finns det möjlighet att få starta eget-stöd. Du kan också få ett särskilt stöd för att starta en näringsverksamhet om du är arbetssökande och har nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning.

Ja. När du startar din verksamhet blir du bokföringsskyldig. Det gäller oberoende av företagsform och verksamhetens omfattning. Även om kraven varierar beroende på vad det är för typ av bolag och storlek, finns det vissa saker som är gemensamma:

• Bokföringen ska vara korrekt, den ska ske löpande och den ska vara enkel att följa.
• Alla dokument – till exempel kvitton och fakturor – ska gå lätt att hitta. 

För de flesta frilansar – som har enskild firma – räcker det om alla inkomster, utgifter, kontoutdrag, fakturakopior, kvitton och liknande finns på papper och ordnas kronologiskt i en pärm.

Du kan själv göra din bokföring med hjälp av ett enkelt bokföringsprogram eller låta en redovisningskonsult sköta det. Köper du tjänsten får du räkna med att betala mellan 7 000 – 15 000 kr per år.

Enskild firma är den vanligaste och enklaste företagsformen för frilansar i mediebranschen. Det är du som privatperson som både äger, driver och ansvarar för företaget. När du har enskild firma finns det ingen tydlig gräns mellan företaget och dig som ägare.
Aktiebolag kräver aktiekapital minst på 25 000 kronor.

Aktiebolag med en omsättning under tre miljoner kronor slipper att ha revisor, något som spar både tid och pengar. 
Den som äger ett aktiebolag är inte personligen ansvarig på samma sätt som i en enskild firma. Gränsen mellan ägare och aktiebolaget är tydligare. Formellt är du anställd i aktiebolaget och betalar vanlig inkomstskatt på din lön. Bolaget i sig deklareras och skattas på ett annat sätt.

Här kan du läs mer om företagsformer.

Nej, det är mycket ovanligt att ideér stjäls rakt av. De flesta förslag är inte unika och heller inte upphovsrättsskyddade. De kan ligga i tiden och därför kan din idé dyka upp i tidningen senare, trots att du fått ett nej.

Har du en unik idé så avslöja inte för mycket vid den första kontakten. Försök först få redaktören intresserad innan du avslöjar mer.

Ja, men helst inte samtidigt. Börja med den redaktion du tycker är mest intressant. Först när du fått ett nej kan du gå vidare.

Helst inte. En frilans som fått snurr på sin verksamhet bör få uppdrag och kunder på annat sätt.

Det finns flera sätt. Att ha en egen hemsida där du presenterar dig själv och lägger ut jobb är ett sätt. Att vara aktiv på Facebook, LinkedIn, Twitter och mingla på event där journalister finns är andra sätt att marknadsföra dig på. Men det allra bästa är att göra bra frilansjobb. Då återkommer jobben och nya kunder dyker upp.

Ja, men för de allra flesta frilansar är det ganska enkelt att i förväg uppskatta de kommande månadernas utgifter. Betydligt svårare är det att beräkna intäkterna. Ändå är det en bra idé att göra en resultatbudget. Den visar om inte annat vilka inkomster som krävs för att verksamheten ska gå runt.

Det beror på om du jobbar hemma hyr lokal. Har du egen firma bör du räkna med kostnader på minst 7 000 kronor per månad förutom din egen “lön” och egenavgifter/sociala avgifter. I kostnaderna ingår utgifter för bland annat hyra av frilansplats, företagsförsäkring, pensionssparande, bokföringshjälp och datorutrustning.

Det varierar beroende på i vilken stad lokalen ligger och hur den ser ut. Ofta kostar en frilansplats mellan 2 000 och 4 000 kronor per månad plus moms. Det brukar ingå uppkoppling, skrivare, städning och fika.

Försök att alltid begära ersättning enligt branschstandard. Är du journalist är det Journalistförbundets frilansrekommendation som du bör luta dig mot. Fotografer använder sig ofta av Sverige Fotografers Förbunds prisguide och Bildleverantörernas Förenings, BLF:s, prisrekommendation. Var beredd på att du inte alltid får vad du begär. Förhandlandet är också en del av frilanslivet.

Moms, eller mervärdesskatt som det egentligen heter, är skatt på varor och tjänster. I stort sett på alla jobb du gör måste du lägga på moms (utgående moms). På artiklar är momsen 6 procent medan den på bilder, layout och redaktörsskap är 25 procent.

Den moms (ingående moms) du betalar när du köper utrustning, hyr lokal och annat får du sedan dra av mot den fakturerade momsen. Det är mellanskillnaden mellan utgående och ingående moms som du ska betala in till Skatteverket. På så sätt kan man säga att momsen på varor du köper inte är en kostnad. Mer information om skatter och avgifter hittar du här.

Det beror lite på hur din ekonomi och familjesituation ser ut. Men en företagsförsäkring och en kombinerad olycksfalls- och sjukförsäkring är en bra grund att stå på.

Nej, som egenföretagare är det alltid du som har ansvaret. Men gör du ett längre reportagejobb utomlands för ett mediehus kan det vara bra att försöka få dem att stå för försäkringsskyddet. Framförallt om det är i oroshärdar där kanske din försäkring har begränsat skydd.

Ja, absolut. Eftersom pensionssparandet sträcker sig över decennier är det extra viktigt att ha låga avgifter, oavsett om du sparar i fonder, traditionell försäkring eller annat. Ta hjälp av en rådgivare för att gå igenom ditt sparande.

Nej, det är frivilligt. Men det är viktigt att förstå vad det betyder för storleken på din framtida pension. Är du frilans bör du ha bättre koll på din pension än som anställd.

Grundregeln är att polisanmäla alla hot. Mer information om hur du ska göra om du utsätts för hot och hat hittar du på Demokratijouren.

Innan du söker ett stipendium bör du fråga dig själv varför? Vilket behov hos dig är det du vill tillgodose och är det ett behov som till exempel en stiftelse eller organisation kan tänkas vilja stödja? I sådana fall vilken eller vilka? Det är ju inte nödvändigt att det just är Journalistförbundets vidareutbildningsstipendier som måste täcka dina utgifter för en kurs i exempelvis arkivsökning, tyska eller redigering. Kanske kan du lika gärna få medel ur en lokal stipendiefond i kommunen där du bor eller är uppvuxen.

Hur många som helst. Oftast är det mest effektivt att söka flera stipendier samtidigt. Innan du skickar in en ansökan bör du ta reda på om du är behörig att söka det aktuella stipendiet och att du verkligen uppfyller kraven. Försök också sätta dig in i hur stipendienämnden resonerar, vad den tycker är viktigt och vilka krav den ställer på stipendiaterna och deras ansökningar.

Nej, vanligtvis. Ett stipendium är skattefritt om mottagaren får det för sin utbildning, inte betalas ut under mer än två år och inte är ersättning för arbete som utförs för utbetalarens räkning. Ett stipendium är skattepliktigt om det betalas ut av arbetsgivaren eller förutsätter någon form av någon form av motprestation. Hit räknas inte att skriva en stipendierapport, däremot att skriva ett reportage. Du kan läsa mer om detta i Skatteverkets information hittar du här.

Nej. Stipendium får av skatteskäl inte täcka inkomstbortfall.

Ja, nästan för all form av utbildning är avdragsgill. Det räcker att du på något sätt kan visa att du i jobbet har användning för det som du har lärt dig.

Ja, även om en majoritet inte gör det. Det är vanligare att magasin, fackförbundstidningar och företag/organisationer följer rekommendationen. Ett problem är dock att redaktören redan i förväg bestämt sig hur lång tid jobbet ska ta. Du får ”två dagar” för det här jobbet är en ganska vanlig kommentar.

Det beror på. Vill du ha en trygghet som reglerar vad du ska göra och som ger en hyfsat lång uppsägningstid är det bra. Vill du ha en större flexibilitet kan det vara bättre utan avtal. Då kan du lämna uppdraget snabbare om det dyker upp andra mer intressanta uppdrag.

Ja, generellt kan man nog säga att det är så. Dels har fotograferna lite högre prisrekommendationer eftersom de har dyrare utrustning, dels har de varit bättre att hålla uppe arvodena. Men skillnaderna har jämnats ut. En anledning är att det blivit mycket enklare för reportrar att själv ta hyfsade bilder.

Det finns flera skäl. Ett är att det är tveksamt ur konkurrenssynpunkt att avtala om fasta priser för ett kollektiv. Dessutom är det svårt att bedöma tidsåtgången för ett jobb.