Som frilans ska du självklart sträva efter att få så bra betalt som möjligt. Till din hjälp finns en rad olika avtal och rekommendationer.
1 082 kronor F-skatt (2022) ska du fakturera i timmen enligt Journalistförbundets frilansrekommendation. Många uppdragsgivare säger sig inte ha råd, men stå på dig.
Samma sak med andra rekommendationer och avtal.
Journalister
Det viktigaste är Journalistförbundets frilansrekommendation, som också innehåller en kalkylator där du kan räkna fram vad du behöver fakturera för att tjäna som en anställd.
Många frilansar gör uppdrag helt utan skriftliga avtal. Det kan vara både bra och dåligt. Känner du att du vill ha ett skriftligt avtal finns det färdiga mallar som du kan hämta.
Det finns inga bindande kollektivavtal som reglerar priser för frilansar. Däremot har SJF tecknat två avtal som främst reglerar leveransvillkor och uppsägningstid för den frilans som jobbat länge åt en uppdragsgivare. Här är huvudavtalet och avtalet som gäller för fotografer och inom public service.
De journalister som också skriver böcker har stor nytta av Författarförbundets råd till debutanter. Skriver du en bok ska du ha det avtalet som måttstock. Författarförbundet har också ett avtal om ersättning för de som skriver kulturartiklar.
Fotografer
Fotografer är av hävd bättre på att ta betalt än skribenter. Det finns flera användbara prisrekommendationer för fotografer. Det kanske vanligaste är prisguiden från SFF, Sveriges Fotografers Förbund.
Bildleverantörernas förbund, BLF, har också rekommendationer för hur mycket en frilansfotograf bör fakturera.
Många fotografer använder sig också av Journalistförbundets frilansrekommendation.
Fakturamallar
För att underlätta ditt liv som frilans ska du inte vara rädd för blanketter. Många finns att ladda ned på nätet.
Fakturamallar finns flera varianter i ett vanligt Wordprogram eller att ladda ned gratis på nätet. Här kan du se ett exempel.
Vanliga frågor och svar om avtal och blanketter:
Är det många uppdragsgivare som följer förbundets frilansrekommendation?
Ja, även om en majoritet inte gör det. Det är vanligare att magasin, fackförbundstidningar och företag/organisationer följer rekommendationen. Ett problem är dock att redaktören redan i förväg bestämt sig hur lång tid jobbet ska ta. Du får ”två dagar” för det här jobbet är en ganska vanlig kommentar.
Är det bra att ha ett skriftligt avtal med någon man jobbar regelbundet åt?
Det beror på. Vill du ha en trygghet som reglerar vad du ska göra och som ger en hyfsat lång uppsägningstid är det bra. Vill du ha en större flexibilitet kan det vara bättre utan avtal. Då kan du lämna uppdraget snabbare om det dyker upp andra mer intressanta uppdrag.
Får fotografer bättre betalt än skribenter?
Ja, generellt kan man nog säga att det är så. Dels har fotograferna lite högre prisrekommendationer eftersom de har dyrare utrustning, dels har de varit bättre att hålla uppe arvodena. Men skillnaderna har jämnats ut. En anledning är att det blivit mycket enklare för reportrar att själv ta hyfsade bilder.
Varför finns det inga kollektivavtal som reglerar arvodet för frilansar?
Det finns flera skäl. Ett är att det är tveksamt ur konkurrenssynpunkt att avtala om fasta priser för ett kollektiv. Dessutom är det svårt att bedöma tidsåtgången för ett jobb.
