Att skriva böcker

Katarina Bjärvall som skrivit ett 10-tal böcker om hur du får en bok utgiven

Att skriva en bok stannar vid en dröm för många frilansar. Men inte för Katarina Bjärvall. ­Det handlar om disciplin, inte inspiration, säger hon.

”Snart ska jag skriva en bok”. ”Kan Läckberg så kan jag”. Det finns ingen hejd på frilansarnas sätt att skjuta bokdrömmen framför sig.

­– Jag är förvånad över hur många kollegor som börjat skriva en bok, men aldrig fullföljt, säger Katarina Bjärvall, frilans som skrivit sju böcker.

En förklaring är att det är något helt annat att skriva en artikel på 7 000 tecken än en bok. Du får feedback direkt och publicering någon vecka senare. Boken tar tid, jobbet är ensamt och publiceringen kan ta lång tid.

­­– Jag är i stort sett klar med min nästa bok. Men den kommer inte att publiceras förrän om drygt ett år. Det är lite frustrerande, men bokbranschen är i kris och förlagen sprider ut sin allt glesare utgivning.

Enligt Katarina Bjärvall handlar bokskrivandet om disciplin. Den som inväntar inspiration kan glömma böcker, menar Katarina.

­– Du måste ha disciplin. Den som väntar på inspiration kommer inte att få någon bok färdig.

Hur klarar du disciplinen?

­– J­­ag låtsas att jag har en chef som kräver att jag ska sätta mig vid datorn 8.15 varje morgon. Det funkar, även om det tar emot ibland.

Disciplin kräver också planering. Därför är Katarina noga med att ha ett synopsis som hon omarbetar medan bokens skrivs.

Den långa processen är inte det enda som skiljer böcker från artiklar. Det handlar också om att borra djupare. Det fick Katarina att börja skriva böcker. Hon ville berätta något mer.

– Det räcker inte med att lägga ihop tio tidningsreportage till en bok. Det måste finns ett djup.

Hur fixar du djupet?

– Om jag kör ett kapitel i reportagestil så är nästa mer abstrakt, med mer fakta och framför allt analys. Men i allt jag skriver försöker jag ha en lättillgänglig stil.

För att inte fastna i böckernas värld varvar Katarina med att skriva artiklar, bland annat för Lärarförbundets olika tidningar.

– Det är ungefär 50/50, även om det varier lite över tid.

Dessutom blir det en del föreläsande, ofta kopplat till någon aktuell bok. Glädjande nog, inflikar Katarina, till ett hyfsat arvode.

– Det är mycket lättare att få bibliotek och organisationer att betala enligt Författarförbundets rekommendation för föreläsningar än att få tidningar att betala enligt Journalistförbundets frilansrekommendation.

Men rekommendationerna räcker inte. Utan stipendier skulle Katarina ha svårt att få en anständig inkomst.

– Nu har jag ett tvåårigt stipendium från Författarfonden som ger 100 000 kronor om året. Stipendier är dessutom skattefria. En bok har också finansierats av Lärarförbundet.

Katarina ser sig i första hand som fackboksförfattare med reportage- och debattböcker som specialitet. Men 2008 gav hon ut sin hittills enda roman, ”Under tiden”. Den fick mycket bra recensioner, bland annat av Jonas Thente i Dagens Nyheter. Förlaget grattade och Katarina trodde att försäljningen skulle skjuta i höjden. Men inget hände.

– Uppmärksamhet är viktigt för att sälja. Men bra recensioner behöver inte alls innebära bra försäljning. Samma sak var det med ”Var är du?: människan och mobilen”. Johan Croneman skrev 1,5 sida om boken i DN, som också puffade på förstasidan. Men försäljningen gick inget bra ändå, säger Katarina.

Att några böcker floppat upplagemässigt påverkar inte Katarinas vilja att skriva. Tvärtom. Hon går in lika helhjärtat i varje bokprojekt.

– Jag skriver för att jag vill något och jag skriver som att varje bok ska bli en bästsäljare.

FAKTA/Katarina Bjärvall

Bor: Stockholm.
Gör: Författare och frilansjournalist.
Skrivit: Ett 10-tal böcker, främst fackböcker och romanen ”Under tiden”. Vann Guldspaden 2019 med ”Störningen: ADHD, pillret och det stressade samhället”.
Bakgrund: Reporter på bland annat Sydsvenskan och nyhetsbyrån AP. Frilans sedan 1997. Varit styrelseledamot i Journalistförbundet och Författarförbundets fackbokssektion, Minerva.

7 tips: Så får du din bok utgiven

  1. Ha en tydlig idé vad det är för bok du vill skriva. Renodla den och se till att undvika stickspår.
  2. Skriv ett synopsis. Det ska vara säljande, konkret och inte minst språkligt felfritt. Sammanfatta boken med en text som skulle platsa på bokens baksida.
  3. Kontakta flera förlag samtidigt. Det spar tid. Bli inte nedslagen när du får ett nej. Det gäller att ha tålamod.
  4. Var beredd på att förlaget kräver två-tre provkapitel, speciellt om du är debutant.
  5. Sälj dig inte för billigt. Får du ett ja är det viktigt att du får ett bra kontrakt.
  6. Håll deadline. Lova inte förlaget mer än vad du klarar att leverera.
  7. Lyckas du inte hos något förlag, överväg att ge ut boken på egen hand. Men var medveten om att det är ännu svårare att bli en succéförfattare på egen hand.

Ha koll på branschsnacket

Förskott = Många författare brukar få ett förskott när de lämnat in ett färdigt manus som godkänts av förlaget. Ett vanligt förskott brukar ligga mellan 25 000 och 50 000 kronor. Förskottet dras sedan av från royaltyersättningen.

Royalty = Ersättningen du får per såld bok. Standardavtalen brukar ligga mellan 25 och 30 procent av det pris som förlaget säljer boken för (F-pris). Kallas också honorar.

Biblioteksersättning = För varje bok som lånas ut på ett bibliotek får den som har upphovsrätten 1,20 kronor (2022). För att få ersättningen som betalas ut av Sveriges författarfond måste författaren ha haft 2 000 utlåningar under året. Om det är färre tillfaller det Författarfondens stipendiefond.

Debutantrådgivning = Även du som inte är medlem i Författarförbundet (krävs minst två utgivna böcker) kan få gratis rådgivning när det är dags att ge ut en bok. En jurist hjälper dig att granska avtalsförslaget för att bedöma villkor och ersättningsnivåer.

Författarex = I ett vanligt förlagsavtal står det hur många gratisexemplar författaren ska få. Kan variera från två och uppåt. Men standard är 8–25. Är det flera medförfattare brukar det delas med antalet författare.